Min älskade häst
Offe har de senaste veckorna inte rört sig normalt. Han har inte töltat eller travat rent och visat orörlighet i både framdelen och bakdelen. Igår kom det en equiterapeut och kollade igenom honom.
Offe och Ember i solnedgång.
Det finns verkligen inget värre än när min allra viktigaste vän inte är som han ska. Det spelar ingen roll hur litet felet är. Jag har gått omkring med en klump i magen i väntan på equiterapeutens dom. Har han ont? Är han sned? Är det nåt annat? Hur ska jag göra, rida eller vila?
Igår släppte den där frätande klumpen. Offe är sned både fram och bak men han har inte ont och felen är relativt lätta att fixa. Det var inga ben i kroppen som var skeva utan det verkar som att allt är muskulärt. Visserligen kan det dröja några veckor innan han visar resultat och han kommer undersökas om en månad igen men just nu är lättnaden stor. Equiterapeuten var nästan helt säker på att Offe inte känner någon form av smärta, annars är han en sann mästare på att dölja det så som han stod och gäspade under hela undersökningen.
Så då kanske jag kan få koncentrera mig på skolan och rikta min oro mot den istället för att oroa mig för min bästa vän och trygghet i livet!
En liten koll
Igår kom veterinären och kikade på Offe. Jag tycker inte att han lagt på sig fullt så mycket som jag hade hoppats under vintern trots fri tillgång på hösilage och mer kraftfoder än han någonsin fått innan.
Revbenen känns fortfarande tydligt och rumpan är liten och benig. Veterinären tyckte dock inte att han var mager, bara tunn. Efter att hon klämt och känt överallt konstaterade hon att han har mycket muskler. En riktig lättnad för mig att få kvitto på att musklerna är tillbaka. Hon tog ett blodprov som jag än inte fått veta svaren på men hon trodde inte att hon skulle hitta något konstigt i blodet.
Det tar troligast bara längre tid för honom att gå upp i vikt. Veterinären säger att jag kan öka hans lucern med det dubbla och tillsätta någon matsked rapsolja. Offe är pigg och framåt men enligt veterinären brukar inte hästar balla ur på olja och lucern så jag provar med det. För snabbare behöver han inte bli.
Kalaset blev dock allt annat än billigt. 2474 kronor landade notan på. Helt sjukt att det kan kosta så mycket för en undersökning samt blodprov. Var är världen på väg? Nå väl, förhoppningsvis slipper vi kontakta veterinären på att bra tag. Han ska dock vaccineras i april men jag tror att jag själv kör honom till veterinären så jag slipper betala tusen kronor i bil- och inställelseavgift.
Testar hästar
Lädergrimman jag köpte till Offe på eurohorse-mässan sitter som handen i handsken. Jag är så nöjd!
Mitt i maten är det svårt att se snygg ut men grimman sitter bra.
Den nya lila grimman sitter också bra.
Hårfagre Gassi.
Mitt i maten är det svårt att se snygg ut men grimman sitter bra.
Prydd med namn så ingen ska råka ta fel.
Den nya lila grimman sitter också bra.
Idag provade vi byta häst jag och Isolde. Jag fick prova hennes Gassi och hon fick prova min Offe.
Det gick verkligen över förväntan för mig. Jag har ju hört så mycket om hur känslig Gassi kan vara och trodde faktiskt inte att jag skulle kunna rida honom alls men när jag väl satt där kände jag mig ovanligt hemma. Första gången jag rider en häst brukar jag känna mig ganska osäker och inte riktigt veta var jag har hästen. Jag kände mig helt trygg på Gassi. Det är just den där känsligheten jag trivs med. Offe har liknande drag, just att han är kanslig och framåt. Offe är dock betydligt lugnare och mer trygg i sig själv nu för tiden men de har samma typ av aura på nåt sätt. Det var jättekul och nyttigt att sitta på en annan häst. Det vill jag göra om!
Hårfagre Gassi.
Gothenburg Horse Show
Idag har jag för första gången i mitt liv varit på en riktig horse show. Det var verkligen helt fantastiskt roligt att sitta och heja i publiken. Jon-Henrik var med mig och trots att han han mest såg besvärad ut är han nöjd med kvällen han också.
Henrik von Eckerman red helt fantastiskt och nollade i kvällens båda klasser men fick en rivning i omhoppningen av sista klassen och slutade där på sjätte plats.
Bara för att Malin Baryard-Johnsson är just den hon är får hon också vara med på bild.
Sista klassen vanns av en italienare. Jag har faktiskt inte så bra koll på ridsporten trots att jag har en häst så här nämner jag inga namn.
På mässan kunde man köpa massor med hästprylar. Jag investerade i en svart lädergrimma med namnbricka till min älskade häst.
Hästprylar i alla färger och former. Inte Jummes favorit sysselsättning men han skötte sig väl. Lite plågade får man bli ibland.
Jag var i alla fall så glad att jag nästan fick dubbelhaka.
Henrik von Eckerman red helt fantastiskt och nollade i kvällens båda klasser men fick en rivning i omhoppningen av sista klassen och slutade där på sjätte plats.
Bara för att Malin Baryard-Johnsson är just den hon är får hon också vara med på bild.
Sista klassen vanns av en italienare. Jag har faktiskt inte så bra koll på ridsporten trots att jag har en häst så här nämner jag inga namn.
Vi satt ganska högt upp och långt bort. Med ögonen såg man jättebra men inte med mobilkameran, där av lite suddiga bilder.
På mässan kunde man köpa massor med hästprylar. Jag investerade i en svart lädergrimma med namnbricka till min älskade häst.
Hästprylar i alla färger och former. Inte Jummes favorit sysselsättning men han skötte sig väl. Lite plågade får man bli ibland.
Jag var i alla fall så glad att jag nästan fick dubbelhaka.
Som sagt, jättekul att se internationell hästhoppning live. Det här vill jag definitivt göra om. Tiden och pengarna räckte bara till en kväll i publiken men det räcker för mig. Jag är jättenöjd och morondagens finaler kan jag se på svtplay.
Tack och god natt!
Min misär
Katt har snart tuggat ihjäl min paprikabuske helt och hållet.
Fin va?
Tur att jag köpte mig ett par höga stövlar. Offe verkar det dock inte gå någon nöd på trots att han måste gå över världens taskigaste lera för att komma in och ur hagen. Hagen är som tur är inte helt upptrampad men illa nog.
Jäkla omysigt...
I övrigt är det total misär i form av lera i stallet.
Tur att jag köpte mig ett par höga stövlar. Offe verkar det dock inte gå någon nöd på trots att han måste gå över världens taskigaste lera för att komma in och ur hagen. Hagen är som tur är inte helt upptrampad men illa nog.
Jäkla omysigt...
Nu får det vara nog
Idag red jag på min häst för första gången på typ två veckor. Jag hostar lite fortfarande men jag överlever inte om jag inte får göra roliga saker som att rida.
Min bästa häst gör mig glad fast jag har fortfarande hemlängtan. Det vore skönt att slippa leran.
Min bästa häst gör mig glad fast jag har fortfarande hemlängtan. Det vore skönt att slippa leran.
Jon-Henriks drömvärld
När min häst dricker tar han oftast några klunkar för att sedan ha vatten i munnen och liksom suga en stund på det. Jag har påpekat det för Jumme och han har själv fått vittna till det. I övrigt är det inget jg tänkt desto mer på. Det har uppenbarligen Jumme gjort för tidigare i dag fick jag ett sms där han skrev:
Kanske är Jumme en sanndrömmare, kanske suger Offe på vattnet för att värma det och slippa ilningar. Jag har ingen aning. Kan hästar få ilningar i tänderna? Om någon vet är jag tacksam för svar!
Kanske är Jumme en sanndrömmare, kanske suger Offe på vattnet för att värma det och slippa ilningar. Jag har ingen aning. Kan hästar få ilningar i tänderna? Om någon vet är jag tacksam för svar!
En kort vinter
Göteborg bjöd på minusgrader ca två veckor innan värmen kom tillbaka. Lite snö hann vi få men nu är det bara slask kvar vilket betyder att leran tar över vilken dag som helst.
Jag valde att lösarbeta honom idag. Underlaget på ridbanan är en mix av slask is och sand så det är lika bra att han får springa lös och bara behöva tänka på sin egen balans.
En nöjd häst som ruskar av sig efter dagens lilla motionsrunda. Det är tur att jag har honom. Det är så lätt att le i Offes sällskap.
Offe är dock till synes rätt nöjd ändå. Han har börjat fälla vinterpälsen. Jag antar att han också begriper att någon kyla aldrig kommer att komma.
Jag valde att lösarbeta honom idag. Underlaget på ridbanan är en mix av slask is och sand så det är lika bra att han får springa lös och bara behöva tänka på sin egen balans.
Han har blivit riktigt duktig på att löshoppa! Notera att hindret står på fyrkantsspåret utan linor eller bommar som "styr" honom rätt. Härligt att han bjuder och hoppar självmant. Hindret blev rätt lågt idag med tanke på underlaget. När ridbanan har torkat ska jag hoppträna i sadeln också.
En nöjd häst som ruskar av sig efter dagens lilla motionsrunda. Det är tur att jag har honom. Det är så lätt att le i Offes sällskap.
Tar Jumme under armen och kollar hästhoppning
Idag köpte jag biljetter till fredagen under Göteborg Horse Show. Jag är aspepp! Det ska bli så himla kul! Efter alla år av tvtittande ska jag få uppleva lite tuff ridsport med mina egna ögon. Det bästa av allt är att Jumme VILL följa med. Jag har inte ens tjatat. Åh så kär jag är i honom.
Världens bästa Offe efter lite löshoppning i slasken. Jag hoppas på att få en stor dos inspiration under horse show-helgen. Det kanske blir ett hoppekipage av oss ändå.
Världens bästa Offe efter lite löshoppning i slasken. Jag hoppas på att få en stor dos inspiration under horse show-helgen. Det kanske blir ett hoppekipage av oss ändå.
Hästar alltså
Idag var vi och red. Jag lånade ut Ófeigur till Fredrik, jag lånade Indiana och Isolde red Gassi. Det hade kommit så pass mycket snö i Landvetter att vi broddade hästarna.
Turen började bra man ganska snart kom Isolde att fastna i ett träd och ramla av. Gassi gick iväg med henne löpandes efter. Indiana ville med Gassi men eftersom att jag aldrig ridit henne innan stannade jag hanne och vände henne mot Ófeigur som var sist i ledet.
Vi var åter på gården lagom till solnedgången.
Turen började bra man ganska snart kom Isolde att fastna i ett träd och ramla av. Gassi gick iväg med henne löpandes efter. Indiana ville med Gassi men eftersom att jag aldrig ridit henne innan stannade jag hanne och vände henne mot Ófeigur som var sist i ledet.
Jag finner det otäckt när andra ramlar av så jag vart så skakig att jag satt av. Jag tänkte att det var säkrast i fall Gassi får för sig att komma tillbaka i full färd och trigga igång hela gruppen till rally race.
Vi började gå efter Isolde men hon var ingenstans att finna. Fredrik red iväg efter henne vilket jag tänkte var klokt.
Missade en liten detalj.. Indiana kan inte lämnas ensam. Så fort Óffe var utom synhåll blev hon galet nervös och stegrade och skrek ut förtvivlade skrin som var så hjärteskärande att jag ville gråta. Strax därpå kom Óffe springandes tillbaka. Enligt Fredrik vart han alldeles orolig när Indiana skrek. Vilken hjältehäst jag har!
Till slut ringde Isolde som då fått tag på sin häst och vi möttes vid vägen där vi satt upp igen och red hem. Indiana var helt slut och drack ur varje pöl vi passerade.
Vi var åter på gården lagom till solnedgången.
Det är alltid kul att prova nya hästar. Jag hoppas få göra om den här turen men helst utan att någon ramlar av.
Offe är redo för Göteborgsvintern
Jag har köpt mitt livs första reflexridtäcke till min häst. Om sanningen ska fram är jag inte ens riktigt säker på hur det ska sitta men jag tror att det sitter ganska bra. Täcket satt kvar hela turen idag så syns gör vi i alla fall. Här regnar det så pass mycket att ett ridtäcke känns som en värd investering.
Lite snö hade varit att föredra. De dagar jag slutar kl 16 är jag i stallet tidigast runt fem vilket betyder att det då är mörkt ute. Så mörkt att man faktiskt blir rädd. Man ser verkligen ingenting, inte ens vägen man går på är lätt att urskilja. Snö gör till och med mörker ljusare!
Lite snö hade varit att föredra. De dagar jag slutar kl 16 är jag i stallet tidigast runt fem vilket betyder att det då är mörkt ute. Så mörkt att man faktiskt blir rädd. Man ser verkligen ingenting, inte ens vägen man går på är lätt att urskilja. Snö gör till och med mörker ljusare!
Jag har skaffat lite andra nya reflexer till Offe också. Det kommer vara omöjligt för mig att alltid lyckas rida i dagsljus så reflexer är av högsta prioritet. Pannlampan fick nya batterier igår så nu ser jag vad jag gör.
Bra helg!
I fredags var vi på en riktigt bra cirkus. Ett gäng fransktalande kanadensare som gör en show i sann skogshuggaranda kallad Timber. Riktigt bra! Ingen klassisk cirkus med djur och sånt utan akrobatik och dans och en massa jonglerande med yxor.
Bilden är tagen från deras hemsida http://www.cirquealfonse.com/en
Glada fottikompisar!
Igår var vi och hämtade hö sen vart det att lira lite boll. Fortfarande utomhus i inga kläder. Södern alltså. Sjukt varmt!
Idag var det stallmöte och efter det brände jag mer än jag har råd med på reflexer och ridtäckbyxor på hööks. Allt för min älskade häst!
Bästa hästen <3
Snart händer det!
Idag var det snö på backen borta i stallet! Inte så mycket men ändå. Jag blev glad.
Lite, lite snö!
Tänkte fota galoppen men min telefon dog...
Så mycket kärlek!
Innan vart jag ganska less. Igår hade vi redovisning av ett grupparbete och idag blev vi tilldelade ett nytt. Jag börjar bli sjukt less på grupparbeten.
Hur som helst fick snön mig på bättre humör!
Hästen gick för övrigt som en klocka. Jag är så nöjd över dagens longering! Han som i regel inte alls begriper syftet med att gå i en jämn cirkel runt en människa kunde idag galoppera runt mig, i snöre, i båda varven! Halleluja! Dessutom är jag nöjd med den avslappnade formen han höll hela tiden. Happy times!
Det är sånt här man behöver när skolan är tung och vardagen grå. Ófeigur är min viktigaste och mest generösa glädjekälla.
Sen har jag ju mina två andra favoriter också, Jumme och Katt. Jumme har köpt matchande mössor åt oss. Sambolivet är kul.
Ut på upptäcksfärd
Idag red jag efter en okänd väg. Galopperade i full fart upp för en backe och vips så var jag vid wat-nånting-buddah-nånting. Jag såg tyvärr inga buddistiska munkar. Jag förstod dock vilken väg jag var på så nu är den inte särskilt okänd för mig längre.
Jag älskar min häst!
Det var uppehåll när jag kom till stallet. Precis när jag lägger på sadeln kommer regnet. När jag kommer tillbaka till stallet kommer solen. Göteborg alltså...
Offe har nya dojjor
Idag blev Offe skodd första gången sen han kom till södern. Det gick bra så jag är nöjd.
Inte så högt men han är duktig och tar i ändå.
Förra veckan löshoppade jag honom två gånger. Jag försöker hitta på massa bra övningar för att han ska bygga muskler i ryggen. Nu när han är helt på banan igen måste jag träna lite hårdare. Turligt nog finns en mycket bra backe precis vid gården där man kan klättra så förhoppningsvis blir han riktigt biffig framöver.
Ófeigurs lugna vecka
Ófeigur är tillbaka hos sina kompisar Gassi och Indiana. Han mår betydligt mycket bättre nu när han slipper stå ensam. Han är väldigt pigg men veterinären var noga med att tala om hur viktigt det är att han tar det lugnt den här veckan så jag lyder. Vi går på lugna promenader tills han hinner återhämta sig ordentligt.
Det går inte att se på honom att han varit sjuk. Det märks inte på hans pigga glada betende. Jag längtar verkligen tills jag får rida igen och låta honom springa av sig. Läkemedlet han fått sina sjuka dagar är starkt och det är därför det är så viktigt att han tar det lugnt. Det är mycket för kroppen att ta hand om en infektion som behandlas med starka medel. Direkt efter varje spruta började han klia och rulla med ögonen. Han skakade på huvudet som att sprutan gick direkt upp i hjärnan. Det tar jag som ett bevis på att det fungerar. Veterinären sa att vissa hästar drabbas av tillfällig yrsel och illamående efter en sån injektion. Fullt så hårda symptom visade dock inte Ófeigur.
Jag har ingen ny bild på honom men ritade en i Paint. Det är så mycket trevligare att läsa texter om det finns bilder!
Sista dagen!
Då är han äntligen färdig med sprutorna min käre häst. Sista veterinärbesöket tills det är dags för vaccinering får jag hoppas.
Nu är han uttråkad min grabb. Idag ville han absolut inte stå still när jag stannade och småpratade med Inge som satt på sin fyrhjuling. Inge är herren på gården. Offe steppade och steppade och när han till slut stod still var det för att gnaga lite på fyrhjulingen. Han som i vanliga fall är känd för att vara snäll och väluppfostrad. Han är tokleds på att stå ensam. Imorgon får han äntligen gå tillbaka till sina kompisar.
Googlar fästingar och vill dö
Jag tror att jag faktiskt har ett hatdjur numera, givetvis tänker jag på fästing. Googlade lite men ångrar mig nu för nu vill jag dö.
Varför finns fästingar?
Har dom någon annan uppgift än att suga blod och sprida sjukdomar?
Finns det nåt djur som äter fästingar? (isåfall vill jag ha ett sånt djur)
Offe mår bra och kommer förmodligen inte att drabbas av någon fästingburen sjukdom på ett ganska bra tag. Antikropparna han har rusandes i kroppen nu kan stanna där och göra honom mer eller mindre emun mot anaplasma i några månader och upp till två år. Jösses som jag hoppas att han är ett sånt extremfall och håller sjukdomarna på avstånd helst för evigt!
Isolde som har en av isläningarna Offe normalt ska gå med plockar fästingar med bara fingrarna. Jag på riktigt beundrar henne för jag har egentligen noll erfarenhet av att plocka fästingar. Hon visade hur hon gjorde och berättade att hon redan plockat hur många som helst från min häst. Idag plockade jag en fästing från Offes mule med fingrarna, MED FINGRARNA! Sen ryckte jag viftandes åt mig min hand i rena förskräckelsen, upptäckte att min jackficka var öppen och är nu livrädd att jag råkat vifta ner en fästing i fickan.
Jag måste skaffa en fästingplockare. Mitt psyke fixar inte att jag gör det med mina nakna händer. Helst bör jag skaffa typ fem fästingplockare. Jag vill ha mer än tre i reserv.
Varför finns det så många fästingar här? Buhu nu fick jag hemlängtan. Hemma finns inga fästingar.
Bilden snodde jag från internet
Regnväder i ponnyhagen
Idag är vädret inte alls med oss. Grått och regn. Offe verkar det dock inte gå nån nöd på. Han äter glatt sitt hö. Febern håller sig nere, 37,8 grader idag vilket är normalt för honom. Han har bajsat duktigt också, fasta fina bollar. Om en timma kommer veterinären för dagens injektion.
Lite senare tänkte jag ta ut honom på en liten promenad. Även om han ser ut att trivas i sin lilla ruta känns det taskigt att ha honom instängd på ett så litet område. Hoppas det slutar regna snart.
Provsvaren är klara
Ófeigur har fästingsjuka eller anaplasma tror jag egentligen att det heter. Han kommer att få besök av veterinär för en spruta penicillin varje dag till och med måndag. Efter det ska han försiktigt sättas igång och efter en vecka kan han sättas igång lite hårdare. Sen är han rehabad och klar.
Idag har jag hängt 5 timmar i stallet. Jag försökte vara sällskap åt min ensamstående häst så gott jag kan. Jag mockar hagen, borstar honom, vattnar honom, matar honom och när jag inte gör nåt annat sätter jag mig i hagen och läser en bok. Det är dock hjärtekrossande när han följer med till grinden varje gång jag springer in och ut. Jag fick veterinärens tillåtelse att gå med honom och beta lite gräs. Annars är det sträng vila som gäller.
