Matilda Forsén

Vilken helg jag har haft. Jag har inte lämnat min lägenhet på två dygn. Jag fick en släng av dödsförkylningen och har stundvis varit helt säker på att min död kommer att orsakas av mitt eget snor.

Idag mår jag bättre så imorn trallar jag till första dagen på jobbet för den här sommaren.

Trots mitt miserabla tillstånd har jag orkat vattna mina blomster. Det är bra för nu växer tomater och min ärtplanta har blommat. Men som dom dricker. Nu när det varit soligt hela veckan får jag vattna flera gånger per dag. Jorden torkar asfort.

I söndags var equiterapeuten uppe igen och den här gången såg allt bara bra ut. Lite låsningar finns kvar att jobba på men nu kan jag rida helt som vanligt igen och behöver inte undvika böjda spår.

Offes allmäntillstånd är också mycket bättre. Han är fortfarande tunn men får nu massor med mat. Han står med sin kompis Nadja som han har ett bra förhållande med. Det är vår och han är pigg och framåt. Han är otroligt mycket gladare nu än vad han var i vintras. Det rent lyser om honom. Jag är så lättad!

Så nu när allt känns så bra har jag anmält oss till iskalla ryttares dressyrtävling 3 juni. Jag ska alltså tävla LC:1 med min älskade islandshäst. Något ingen av oss gjort förut. Jag hoppas bara att jag inte jobbar just den dagen för det ska verkligen bli kul att se hur bra vi fixar ett dressyrprogram som inte innehåller tölt.

Woop woop!

Det blir tomater! Woop woop!

Familjehäng i Katterjokk är inte nödvändigtvis bara mys och spelkvällar. Nej man kan även göra helt andra saker. Som att sätta upp avspärrning för skoteråkare. Så det här är en hälsning till alla skoteråkare i området, kör ej på den avspärrade tomten. Gör ni det så sabbar ni bara och det är inte ens svårt att köra runt. Tack för er medgörlighet!

Det är så härligt nu när Katt inte längre har tratten. Vi leker och gosar som aldrig förr. Jag hoppas verkligen att kastreringen har gjort sitt. Jag fixar inte att hon löper stup i kvarten. Hennes lekfullhet har inte alls minskat och det är jag bara glad över.

Lördagkväll och jag känner mig ensammast i världen. Tidigare idag var jag dessutom på vattengympa, VATTENGYMPA! Nä vet ni va, lördagar borde förbrukas på lättsammare och gladare sätt...

När jag surfade på sociala medier hittade jag en blid som fick mig att se en svag ljusglimt längst bort i tunneln. Med sina tv-spel är man mindre ensam.

Detta år har verkligen inte börjat särskilt kul vad gäller mina djur. Det går inte en dag utan att jag saknar min älskade lille Ågren.

I vintras tappade min häst tölten och efter en massa misslyckade försök att rida till problemet tog jag honom till equiterapeuten där jag fick veta att hans höft blivit sned. Det är inte farligt eller så och nu är vi på god väg att räta ut hela hästen så det känns bra. Däremot har jag annat att oroa mig vad gäller min fina springare.

För ca 1,5-2 månader sedan när Offe började fälla vinterpälsen upptäckte jag att han hade blivit lite tunn. I takt med att pälsen försvann blev det mer och mer tydlig att han blivit alldeles för tunn. Så pass att jag blev jätterädd. Inte bara fett har försvunnit utan även musklerna har börjat försvinna och höfterna sticker ut. Min häst som alltid varit mer av en knubbis är nu en riktig tunnis som man tydligt känner varenda revben på.

När veterinären vaccinerade honom tog hon samtidigt ett blodprov. Blodvärdena var normala och nu väntar jag på vad parasitprovet säger. Förhoppningsvis är han helt frisk och avmagringen beror troligast på att han inte fått i sig nog med mat i hagen. Hans hagkompis han stod med i vintras var något av en hetsätare så det är inte omöjligt att hon ätit merparten av maten.

Nu får Offe fortsatt ökning på mat tills han gått upp i vikt. Sen är det bete så då ska han inte behöva svälta. Stackars häst.

Mina plantor lever och mår! Nu blommar en av mina tomatplantor. Det ser lovande ut. Snart kan jag förhoppningsvis äta mina hemodlade körsbärstomater till frukost.

Mitt plötsliga odlingsintresse kommer sig av mitt sätt att försöka vara en bättre människa. Jag har blivit vegetarian och jag försöker i liten skala att odla min egen mat.

Allt som allt av ätbara saker växer tomatplantor, chiliplantor, paprikaplantor och en liten kattbiten ärtplanta i min lägenhet. Jag hoppas att alla tids nog ger frukt. I veckan har jag sått basilika som får mysa i miniväxthuset tills dom börjar växa.