Imorgon åker vi hem
Idag har de sista klapparna inhandlats, väskorna packats och så klart kom ångesten över att jag inte gjort klart tentan innan hemfärd. Inte ens halva. Men hur fan skulle jag ha hunnit? Det är ju rent förjävligt vad mycket som ska hinnas med inför var eviga jul.
Offe gick däremot som en dröm idag. Sicken liten dressyrhäst jag har! Han kan den killen, han kan. Det är honom jag kommer sakna mest med Göteborg. Känns jättekonstigt att åka hem och inte ha hästen där.
Katt lullar på som vanligt här hemma. Lyckligt ovetande att hon ska flyga för första gången i sitt liv om bara ca 9 timmar. Idag fick hon sin julklapp som är en laserpekare och hon älskar den!
Jag och Jumme hade en liten julafton här hemma för att slippa ta med oss massa saker fram och tillbaka. Jag är meganöjd! Han är bara för bra min sambo. Blan annat gav han oss varsin likadan t-shirt.
Nåväl nu är det bara att hiva in handuken och snärta upp kl 06.00. Det kommer inte vara kul...
Styr upp lite
Idag känner jag mig just lite bättre och har tagit tag i mitt liv och styrt upp det lite.
Till att börja med ringde jag Folksam då jag inte hört något om ersättningen jag vill ha för Ófeigurs fästingsjuka. Givetvis har mina papper kommit på villovägar och mitt ärende fanns inte. Som tur är fick jag prata med Carina på djurförsäkringar som var helt fantastiskt hjälpsam och bad mig ringa veterinären och be denne faxa in alla förättningsunderlag. Så jag ringde distriktsveterinärerna i Kungsbacka, vilka också är mycket trevliga och hjälpsamma, som då faxade iväg alla papper på en gång. En liten stund senare ringde Carina upp mig och sa att allt nu var i sin ordning och ersättningen inlagd och jag har den på mitt konto i början på januari.
Hittills är jag väldigt nöjd med Folksams hantering vad gäller mina djurförsäkringar. Det var oturligt att mina papper inte kommit fram men det är nog mer postens fel än Folksams. Att de kunde lösas så bra och så fort när det väl upptäckts att papperna var borta känns betryggande.
Dagens tack går alltså till Carina på Folksam och hela ligan på distriktsveterinärerna i Kungsbacka!
Idag har jag även skickat in ansökan hos CSN för studiemedel för nästa termin. Nu ska jag plugga tills jag stupar och imorgon måste jag dra en vända på stan och titta om jag hittar oförskämt billiga julklappar!
Peace out friends!
Till att börja med ringde jag Folksam då jag inte hört något om ersättningen jag vill ha för Ófeigurs fästingsjuka. Givetvis har mina papper kommit på villovägar och mitt ärende fanns inte. Som tur är fick jag prata med Carina på djurförsäkringar som var helt fantastiskt hjälpsam och bad mig ringa veterinären och be denne faxa in alla förättningsunderlag. Så jag ringde distriktsveterinärerna i Kungsbacka, vilka också är mycket trevliga och hjälpsamma, som då faxade iväg alla papper på en gång. En liten stund senare ringde Carina upp mig och sa att allt nu var i sin ordning och ersättningen inlagd och jag har den på mitt konto i början på januari.
Hittills är jag väldigt nöjd med Folksams hantering vad gäller mina djurförsäkringar. Det var oturligt att mina papper inte kommit fram men det är nog mer postens fel än Folksams. Att de kunde lösas så bra och så fort när det väl upptäckts att papperna var borta känns betryggande.
Dagens tack går alltså till Carina på Folksam och hela ligan på distriktsveterinärerna i Kungsbacka!
Idag har jag även skickat in ansökan hos CSN för studiemedel för nästa termin. Nu ska jag plugga tills jag stupar och imorgon måste jag dra en vända på stan och titta om jag hittar oförskämt billiga julklappar!
Peace out friends!
Sjuk och olycklig
Jag är megaförkyld. Hostan håller på att dräpa mina magmuskler. Det gör ont i hela halva kroppen. Det finns för mycket baciller i storstan.
Jag har inte tid med det här... Tentan ska skrivas och jag har inte köpt en enda julklapp. Dock har jag näst intill inga pengar heller så det spelar inte så stor roll. Jag kan inte köpa så mycket ändå.
Tur att jag har Katt. Hon är allt bra mysig. Hon är inte så värst brydd i att jag hostar ens.
Försöker fokusera
Jag har kommit igång och börjat skriva på hemtentan. Det är bara så sjukt svårt att hålla sig koncentrerad! Allt annat i hela världen är roligare än tentan just nu. Trots mitt bristande engagemang har jag panik. Det är så mycket som ska läsas och begrundas och funderas över innan det kan skrivas ner på papper. Åter igen är jag rädd att jag missförstår hela uppgiften.
Nä nu får jag sluta blogga och hålla på. Tillbaka till pluggandet en liten stund innan det är dags att laga mat. För matpauser får man ta. Det har fröken sagt.
Nä nu får jag sluta blogga och hålla på. Tillbaka till pluggandet en liten stund innan det är dags att laga mat. För matpauser får man ta. Det har fröken sagt.
Hästar alltså
Idag var vi och red. Jag lånade ut Ófeigur till Fredrik, jag lånade Indiana och Isolde red Gassi. Det hade kommit så pass mycket snö i Landvetter att vi broddade hästarna.
Turen började bra man ganska snart kom Isolde att fastna i ett träd och ramla av. Gassi gick iväg med henne löpandes efter. Indiana ville med Gassi men eftersom att jag aldrig ridit henne innan stannade jag hanne och vände henne mot Ófeigur som var sist i ledet.
Vi var åter på gården lagom till solnedgången.
Turen började bra man ganska snart kom Isolde att fastna i ett träd och ramla av. Gassi gick iväg med henne löpandes efter. Indiana ville med Gassi men eftersom att jag aldrig ridit henne innan stannade jag hanne och vände henne mot Ófeigur som var sist i ledet.
Jag finner det otäckt när andra ramlar av så jag vart så skakig att jag satt av. Jag tänkte att det var säkrast i fall Gassi får för sig att komma tillbaka i full färd och trigga igång hela gruppen till rally race.
Vi började gå efter Isolde men hon var ingenstans att finna. Fredrik red iväg efter henne vilket jag tänkte var klokt.
Missade en liten detalj.. Indiana kan inte lämnas ensam. Så fort Óffe var utom synhåll blev hon galet nervös och stegrade och skrek ut förtvivlade skrin som var så hjärteskärande att jag ville gråta. Strax därpå kom Óffe springandes tillbaka. Enligt Fredrik vart han alldeles orolig när Indiana skrek. Vilken hjältehäst jag har!
Till slut ringde Isolde som då fått tag på sin häst och vi möttes vid vägen där vi satt upp igen och red hem. Indiana var helt slut och drack ur varje pöl vi passerade.
Vi var åter på gården lagom till solnedgången.
Det är alltid kul att prova nya hästar. Jag hoppas få göra om den här turen men helst utan att någon ramlar av.
Tenta och jullov på samma gång
Igår hade vi årets sista föreläsning. Jag är på så sätt ledig till 13 januari. Fri från skolarbete är jag dock inte. Den andra hemtentan delades ut igår och skall vara klar och inlämnad 7 januari. Det betyder alltså att jag egentligen bara har en veckas riktig ledighet just i slutet på denna föreläsningsfria period.
Mitt mål är att bli klar med tentan innan jul så att jag kan ta lite julledigt och förhoppningsvis slippa plugga hemma i Kiruna. Därför har jag redan igår börjat med tentan.
Som ett extra pepp ligger det lite snö på marken. Jag hoppas verkligen att det kommer mer snö innan jul. Det är mycket trevligare med ljuset som snön för med sig. Nu är göteborg ljusgrått i stället för dystert mörkgrått. Härligt!
Vi har två artiklar och fyra böcker som måste läsas och behandlas i tentan. Utöver dessa har lärarna föreslagit ytterligare två böcker som kan användas men som är valfria. Det är inte bara enstaka kapitel vi pratar om utan läsning från pärm till pärm. När man inser hur mycket text det är som ska läsas känns inte en månad som överdrivet mycket tid.
Sven härjar loss
Äntligen kommer det snö i södern! Jag är så glad men samtidigt lite rädd. Det är verkligen snöstorm ute. Fönsterna skakar och knarrar, lamporna blinkar och det slår blixtar ute i snöstormen. Jajjamen, riktiga blixtar. Det sjukaste vädret jag upplevt.
Här står vi med ovädret som tyvärr syns dåligt i bakgrunden. Fråga mig inte vad Jumme håller på med. Vikingahjälmen har jag på. Jag fick den idag av Filip i min klass. Han hade den på en redovisning men ville inte ha kvar den. Den ger mig dock bara en extra kick i detta snöstormande!
Det som gör det extra obehagligt är det faktum att Ófeigur och hans vänner står ute i detta kaosväder. Jag hoppas verkligen att han inte gråter och har dödslängtan. Stackars djur. Fast han är ju en fullpälsad islänning med fri tillgång på mat så frysa lär han inte göra.
Sven kan man lita på!
December men ingen julkänsla
Igår när jag strövade på gatan kände jag så tydligt att jag inte vill bo här resten av mitt liv.
Så här ser december ut i Göteborg. Jag har brutal vinterångest. Jag saknat snö så att jag vill gråta och dö. DET HÄR ÄR FÖR FAN INGEN VINTER! VILKET LAND BOR JAG I?!
Och som synes på bilden fanns tomtebloss och kakor på tillställningen, fast det hjälps inte. Undra om jag någonsin blir lycklig igen...
Men jag vill inte flytta hem. Inte än.
Vi var på första adventsglögg igår men inte ens det kunde ge mig tröst.
