En ensam tjej och en självmordsbenägen kanin

Idag åkte Louise hem efter att hälsat på och bott hos mig en vecka. Det är som lite trevligt när någon annan är hemma och hjälper till att fylla ut lägenhetens 96 kvadrat.

Igår hoppade Ågren från min axel rakt ner på golvet. Jag hann inte fånga honom i språnget som jag brukar. Jag trodde han skulle dö men han hoppade så glatt vidare. Han kan inte vara frisk. Har han ingen rädsla i kroppen? Eller är han bara sjukt dålig på bedömning av avstånd samt risker? Jag har ingen aning men som han hoppar upp och ner på allt från soffan till sin egen bur känns det som att det bara är en tidsfråga innan han skadar sig riktigt allvarligt.

Nu vill jag lova att det är slut på free rides i luvan! Kaninen får ju skärpa sig. Han får nöja sig med jordnära lekar med sin boll. Så det så!

Nä jag måste ta mig i kragen och börja hoppträna honom. Han visar tydligt ett uppenbart intresse..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0