Well, I just dance the way I feel

I lördags var det en stor dag för en av mina äldsta vänner. Då menar jag äldst som i ålder. Johanna firade det faktum att hon fyller hela 30 bast. Festen hölls på inget mindre ställe än självaste Vassijaure.

Kvällen bjöd på plockmat, salsadans, fuldans, trolltrummande, gott sällskap, många hjärtliga leenden och mycket mer. En kväll som kändes som en vinst, en kväll värd att minnas helt enkelt.


Kanske det märkligaste på hela festen. Hästtoan.


Harry Hare deltog även han i samtliga aktiviteter trots att han kändes lite stel.


Danslektion i största latinoanda! Johanna hade fixat dit en livs levande
latinoamerikanska som lärde oss att dansa. Jag syns längst till höger.
Jag ser inte stormförtjust ut men jag lovar att jag ansträngde mig och försökte.


Vem är det här? En kvinna? En man?
Det är jag som poserar med min bästa mustaschlook.
Jag tycker själv att denna bild är lite otäck men jag gillaren.

De två nedre bilderna stal jag av mina goa Gällivarekompisar.


En av kvällens mest populära discodängor.

Den där lurviga klumpen som bor hemma hos mig

Det är så härligt att bo med en katt. Milly är faktiskt långt ifrån den mest graciösa katt jag träffat så jag får skratta åt henne en hel del.

Till att börja med är hon på något sätt ganska klumpig. Det låter som att man tappar något tungt i golvet när hon hoppar ner från nånting. Hon är inge vidare bra på att smyga, man hör henne nästan hela tiden när hon kommer spatserandes. Fram till idag tyckte jag dock att hon var ganska smidig på att hoppa upp på saker. Nyss fastnade hon när hon hoppade upp på bordet och kramlade sig fast med framtassarna på bordsskivan och pressade sig upp med all sin kraft. Hon är helt enkelt ganska osmidig men jag älskar henne precis som hon är.

Försökte ta en bild där man ser hennes färger men hon är inte den lättaste att framhäva snygg på bild.


Så där ja!

Nu släppte jag sargen och bestämde mig för att unna mig något riktigt fint.
Jag gjorde det, det som jag så innerligt har velat. Jag förbokade det efterlängtade Legend of Zelda: Skyward Sword Limited Edition!

Varför nöja sig med det lilla? Jag slog på stort och beställde specialutgåvan. Man får med en remote och en CD med spelmusiken från Zelda. Det är ju helt enkelt ett måste. 18 november trillar hela patrasket ner i brevlådan.

Nu ska jag sluta tjata om Zelda.. I alla fall tills jag har fått hem det här spelet.


Syskonhäng

Min lillebror Willy är hemma i stan över lovet. Just nu sitter vi i soffan hos Anton och klappar på Kiwi-parabolöra. 
Han är så söt! Jag avlider nästan. 


Min snygga lillebror


SnyggKiwi


Starten på en ny vecka...

Då är månadens tråkigaste uppdrag avklarat. Räkningarna är betalda. Det är så att man vill gråta.

Milly ligger på fönsterbrädan. Halvt sovandes sneglar hon ut på världen utanför. Imorse tog jag saxen och friserade hennes skägg. Hon grät. Det kunde dock inte hjälpas, hon doppar skägget i sin mat hela tiden och det blir bara tovigt och kladdigt. Det kan tilläggas att hon dessutom ser utvecklingsstörd ut när hon försöker slicka sig själv på hakan.

Idag hoppas jag kunna låna en bil så att jag kan åka ut till min kära lilla ponny. Vädret är just nu helt okej så det vore inte dumt om jag kom i väg innan det blir mörkt. Jag tror att jag ska rida ut och låta grabben springa av sig lite. Yiiihaaa!


Foto: Daniella Fjällborg


Milly

Katten Milly har flyttat in hos mig på obestämd tid. För det mesta sitter hon och tittar ut genom fönstret. Hoppas att hon trivs. Jag är jätteglad att ha henne här.





Sånt som händer...

Idag bestämde jag mig för att sparka liv i min dator som fått vila en vecka. Jag har helt enkelt inte haft varken tid eller lust att spendera min tid med min dator. Mycket har dock hänt sen jag uppdaterade bloggen sist.

Förra lördagen hade vi fest hos mig. Det var kul tills det sög. Min glasdörr till vardagsrummet fick sig en smäll då två flickor kastade en bomerang för allt vad dom var värd utan att tänka på att dom omslöts av väggar och dörrar. Glaset är sprucket men som tur är rellativt intakt. En kille voltade ner i min soffa och sparkade på kuppen till bordet så att hela tre glas gick i bitar. Soffan blev under natten/morgonen dessutom besudlad då två personer valde att ha samlag i den. Det var öl hela köksgolvet och jag konstaterar: Aldrig mer fest hos mig! Ni som var där kan glädjas åt att ni fick uppleva något som i folkmun brukar kallas för once in a lifetime.

Jag är åter igen arbetslös men det hoppas jag kunna ändrå på till veckan.

Ófeigur har varit så duktig och snäll den här veckan. Jag blir nästan rörd. Utan honom vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Han är så lätt att älska och dessutom skulle han aldrig trasha min lägenhet.

Jag är bjuden på 30-årsfest och har fått i uppgift att ansvara för musiken. Skyll er själva.

I går flyttade en katt in hos mig. Mina ensamma dagar är över.


Skaffar mig lite traktorskills

Jag kämpar på för mitt liv som traktorförare. Sakta men säkert tror jag att jag är på väg mot mitt mål. Jag kan inte minnas senats jag var så här fokuserad som jag varit de senaste två dagarna. Men jag älskar det. Att köra traktor alltså. Någon riktig anställning har jag inte men jag är glad för alla dagar jag får jobba.

Igår red jag en grinit sto som röck i tyglarna heeela tiden. Det är den värsta tygelryckar upplevelsen jag varit med om. Axlarna värkte efteråt och jag kände mig på allmänt grinig. Som jag älskade och uppskattade min Ófeigur i det läget.



Kanske det mysigaste jag vet

Det finns många här i världen som anser att den perfekta myskvällen består av en kopp varm dryck ihopkrupen under en filt i soffhörnet framför en romantisk film. Visst är väl det mysigt men när jag vill mysa till det ordentligt så petar jag ingång mitt älskade SNES och spelar det mysigaste spel som någonsin funnits i min ägo: Super Mario World 2 Yoshi's Island.

Ett barnsligt brilliant spel som bara är mysigt, färgglatt, mjukt och gulligt. Man kan inte annat än må bra av detta fanstastiska spel.




Jobbjakten går in i en ny fas

Jag har under veckan sökt jobb som traktorförare. Idag fick jag gå och visa upp mig på LTH där jag hoppas kunna förverkliga min dröm om att bli en strålande traktorförare. Det där lät ju jävligt löjligt men skit i det.

Imorn ska jag alltså få komma och provjobba. Jag känner pressen. Upp till bevis. Har jag vad som krävs?

Om sanningen ska fram är jag inte speciellt orolig. Antingen platsar jag eller så gör jag det inte. Det är helt enkelt det jag ska ta reda på. Men visst fanken är jag glad. Skönt att få jobba lite, om så bara för en dag. Jippi!


Ful i förstoringsglas?

Jag må vara ful i galsögon men dra mig baklänges vad jag är snygg i förstoringsglas. Mitt bländande leende skall spridas till alla och en var!


Ful i glasögon?

Ja minst sagt.
Vilken herrans fröjd att jag har skonats från synfel och glasögon. Jag ser inte bara ut som världens största nörd, jag ser ju rent gammal ut. 
Visst finns det dock snyggare brillor men jag tror inte att det skulle märkbart höja min skönhet.


Making Cupcakes

Jag kan inte minnas när jag senast bakade fikabröd. Därför bestämde jag och Anna-Sara att idag, idag ska vi baka cupcakes. Glad ihågen började vi stöket i köket och gnolade ihop varsin kaksmet. Jag körde på choklad medans A-S satsade på citron. Vi slängde ihop glasyr och hela baletten men i slutändan var ingen av oss riktigt nöjd. A-S hade problem med glasyren och mina smakade inte särskilt gott och var ganska torra. Men det var kul. Jag tycker att mina blev ganska stiliga.


Snöstorm

Det snöar som om det inte finns någon morgondag. Det är förmodligen många som inte kan ta bilen idag. Utan vinterdäck finns en överhängande risk att man kör ihjäl sig. Möjligen kan man köra fast eller sladda så mycket att man inte tar sig framåt. Woop woop!


Höstens mest efterlängtade natt!

Äntligen är vintern på väg!
Jag känner en inre frid. Gud så skönt. En sak är säker, jag kommer sova gott i natt.


Jag kan inte förneka det

Jag är kär. Totalt trollbunden i en omöjlig kärlek. Jag kan inte förneka det. Jag trodde att jag inte hade några känslor men denna omöjliga kärlek jag har får mig att känna mig ledsen när jag tänker på just hur omöjlig den är. Mina drömmars man. Mannen jag har nämnt någon gång gång förut.
Det är mina drömmars sanna japan, Nishikido Ryo.

Jag sitter just nu och kollar J-dramat Zenkai Girl bara för att han är så bedårande som karaktären Sota. Hans härliga leende. Om sanningen ska fram tycker jag verkligen att han är skitsnygg. Ja, det är helt sant. Jag tycker att han är snygg fast han är japan. Han är inte bara den snyggaste japanen jag vet utan den snyggaste människan jag någonsin sett. Alla kategorier.

Anledningen till att jag erkänner denna pinsamma oförnekliga sanning är för att jag i framtiden ska minnas min första kändisförälskelse i vuxen ålder.
Eller för att kanske kunna fastslå min uppenbara brist på kärlek och närhet i verkligheten...




Seriehästen

För att jag älskar min häst.
För att jag älskar serier.
Resultatet är en kombo som bara jag förstår.


Min önskelista

Jag vet att det är en bra bit kvar till jul men varenda år när nån frågar vad jag önskar mig brukar jag inte alls komma på nånting bra jag behöver. Nu tänkte jag chocka alla som vill köpa julklappar till mig genom att redan nu börja på en önskelista.

Jag börjar med realisktiska önskningar.

• Skruvdragare
• Hörlurar, helst i färgen lila men allt annat går också bra

Nu till mina innersta önskningar men som är högst orealistiska. (Jag har nämligen ingen knös i släkten.)

• En resa till Japan
• Hästtransport
• Systemkamera

Det var väl ungefär det...


Jag är egentligen en riktig liten hästnörd

Idag har jag för första gången på flera år ridit lektion på en häst som inte är Ófeigur. Det känns faktiskt väldigt bra och jag tror verkligen att jag kommer få upp ögonen för vad jag måste jobba med vad gäller mig och min häst. Jippi!

Har jag testat nya bettet på Ófeigur idag också. Ett apple mouth bett som jag själv prövat tuggat lite på för att se om det verkligen smakar äpple men det smakade inte ens lite gott. Vilken besvikelse...
Ett bett med parerstänger känns som en bra idé när man har en häst som vissa dagar kör dragkamp med tyglarna och vägrar böja varken hals eller kropp. Nu riskerar jag inte att skada honom i munnen om jag plötsligt måste slita i ena tygeln.


Ett japanskt päron från Kina

Igår kväll när jag kom hem hittade jag denna lilla present på bordet. Ibland är det verkligen trevligt att ha en inhyrd kompis i sin lägenhet.


Kör med mobilt bredband

Till mitt internetfattiga hem har jag nu lånat ett mobiltbredband som ska gälla till årsskiftet, tror jag... hoppas jag...
Hur som helst är det ju alltid trevligt med internet i datorn även om just detta inte direkt är så där snabbt som man kanske kan önska. För en människa som jag är internet en ganska dyr lyx men så fort jag känner att jag kan unna mig en fast lösning på problemet kommer jag att göra det.


Lamers

Jag tror att grannen med oskyddat internet har flyttat eller bytt internet eller tagit bort det. Det finns inte längre något gratisinternet att snylta på. Utöver det är jag nu dessutom arbetslös. En bra grej i mitt liv är att min häst har fått skor. Nu rider jag så glatt igen. Det hade dock varit kul om man hade en bil eller en katt eller en miljon svenska riksdaler.

RSS 2.0