Det här är första dagen på resten av ditt liv Ófeigur
Nu är den borta, Ófeigurs håriga bringa. En sammetslen stubb täcker nu mer hans före detta lurviga bröst. Idag var jag en stolt ägare av denna oregelbunda individ. Han skötte sig så bra. Jag måste erkänna att jag hade mina tvivel. En brummande rakapparat.. Men det gick! Galant dessutom. Vi valde att nöja oss med att bara raka halsen och bröstet på honom då han var så lugn och snäll. Lite blåste han upp sig och ville väl inte stå helt stilla till en början men sen trillade poletten ner. Åh Ófeigur, jag älskar dig så!
Nu kanske min mamma och pappa osv undrar varför jag rakat min ponny lite. Jo det är för att när man rider är det som att nån slår på en kran, en kran som det forssar svett ur. Det rent rinner efter halsen. Att raka honom ska minska flödet men framför allt kommer han att torka fortare när han svettats till oigenkännelighet. Nu får vi se hur stora förbättringar detta kommer leda till.
Nu kanske min mamma och pappa osv undrar varför jag rakat min ponny lite. Jo det är för att när man rider är det som att nån slår på en kran, en kran som det forssar svett ur. Det rent rinner efter halsen. Att raka honom ska minska flödet men framför allt kommer han att torka fortare när han svettats till oigenkännelighet. Nu får vi se hur stora förbättringar detta kommer leda till.
Kanske årets fulaste och sämsta bild men ändock en bild.
Kommentarer
Trackback
