Matilda Forsén

Det känns som att allt bara går sönder och försvinner här. Ingen sömn får jag på nätterna heller och det börjar nästan gå för långt över min gräns för välmående. Jag kan inte minnas en enda felfri natt sen jag kom hit. Vad i helvete är det frågan om? Hur som helst tär det mest på mitt humör. Jag tål inte nånting. När Erik stod med näsan i kylskåpet och slängde ur sig "Matilda, var är osten?" ville jag slå honom. HUR FAN SKA JAG VETA VAR OSTEN ÄR?! DEN ÄR VÄL DÄR NÅNSTANS. RING ANDERS HAN HADE DEN SIST! STÖR MIG INTE JAG ORKAR INTE BRY MIG! Ungefär så lät det i mitt huvud men jag la band på mig och svarade irriterat att jag inte visste.
Min laddare till datorn har gått sönder också. Hallå? Lycka och välfärd, var är du? Inget svar, alltså inte här.

Jag behöver en kram, helst flera stycken, helst nyss...