Stackars Ófeigur

När jag var i Paris vare Matti som skulle rida Ófeigur.
Det var ingen hit. Visserligen är det Matti som äger hästen men han är den som flyger av honom också.
Så nu när jag var borta hade Matti ridit och då hade Óffe kastat sig åt höger, Matti drog då i vänster tygel men den gick av och eftersom att Matti aldrig spänner sadelgjorden ordentligt hade sadeln glidit under magen på Óffe. Matti slog i backen medans Óffe drog i väg i full karriär. Óffe stackarn hade sån panik av sadeln som var under magen att han sparng tills han lyckades trapa av sig den och då var sadeln halft demolerad.
Igår när jag kom till stallet tänkte jag "det här kommer bli jobbigt" men Óffe skötte sig hur bra som helst. Jösses, tänk att man inte kan lämna stan en vecka utan att nåt galet händer. Nu kan jag ju aldrig lämna Óffe igen. Han lär ju sakna ihjäl sig på mig. Matti är en sån drummel.
Som tur är så kom ingen till skada. Bara en sadel men det är ju en värdslig sak.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0