Matilda Forsén

Jag har en fråga som jag på sistone har ställt mig flera gånger. Problemet är att det finns ingen som kan svara på denna fråga. Frågan lyder:
Hur många mil har jag gått i skolan?
Alltså, det borde ju vara sjukt långt man har gått om man räknar från dag ett i grundskolan fram till nu. Det går ju aldrig att ta reda på. Åh vad störande. Om jag nån gång får en egen unge ska jag sätta en stegräknare på den varje dag i skolan så kan jag åtminstone räkna ut ungefär hur många steg man tar i skolan under sitt liv. Helst vill jag veta antal mil men det lär vara så omständigt att försöka mäta. Då måste man ju typ glida runt med en pinne på ett hjul som kan registrera hur många mil man går.

Idag var polisen och pratade i skolan. Jag hade massa sjuka frågor och drog flera konstiga påhittade senarion om droger och diverse annat och vad som händer om man gör si och så. Jag måste ha framstått som en riktig smygknarkare. Egentligen kan jag nästan ingenting om droger och det var därför jag undrade en massa. Dock ställde jag mina frågor på att ganska underligt sätt och är nu förmodligen skäligen misstänkt för droginnehav eller allmän psykisk störning.

Amen yes asså! Nyss fick jag veta att det faktiskt finns goda människor på jorden. Mamma sa att killen som äger bilen som jag backade på ringde och sa att vi stryker ett sträck över det hela och jag behöver inte punga ut en krona. Vilken lättnad. Särskilt nu när mina gogglor blev stulna och jag måste köpa nya. Ibland hade det inte varit helt fel att vara stenrik.