Matilda Forsén

Jo i söndags var jag, mamma, Willy och Anton i Puoltsa och fotade julkort.
Hade hoppats på att få syn på en älg eller två på vägen dit men vi såg bara en ren. Den stod mitt på vägen och såg grymt cool ut. Dom gillar att utmana ödet renar, lika bra att passa sig lite.
Väl framme i Puoltsa hookade vi upp Anna-Sara och Úlfur. Det var med A-S kamera vi skulle fota och så ville vi ju så klart ha med Úlla och min bästa älskling Ófeigur på bilden.
Då var det dags att börja posera. Anton och Willy satt båda två barbacka på Úlla. Jag satt ensam barbacka på Ófeigur och mamma stod i mitten och höll i hästarna. Alla hade vi assnygga tomteluvor på oss.
Ófeigur var inte så himla peppad på min superbra idé att sitta på honom utan sadel. Han skyggade för minsta lilla och jag kände hur han spände hela kroppen och då tänkte jag Gosse nu skickar han mig snart och här sitter jag utan sadel och utan hjälm. Jag vet att det var hyffsat övermodigt att sätta mig så på en ung häst med hans psyke men jag litar på honom fast jag inte borde och det gick ju faktiskt bra. Jag for ju aldrig av.
När allt var fotat och klart så drog vi vidare till Alalathi och hälsade på mommo och moffa. Min mamma ville så otroligt gärna komma åt min telefon så det blev bråk. Moffa blev arg och jag fick ta smällen fast det var min egen mor som slog och slet i mig. Hur shysst är det? Min mamma är så himla puckad ibland. Det är uppenbarligen inte mitt fel att jag blev som jag blev. Dock kan vi ha ganska kul, Carina Rut och jag.


                           

Min mamma, min storebror, min lillebror och random ren



Det är stört hur mycket jag gillar den där tokiga hästen. Ófeigur är kärlek på hög nivå alltså. Och nu har Matti sagt att jag får komma och vara med Óffe hur mycket jag bara kan och vill för han har själv inte riktigt tid. Åh det är så awesome!

Var trött som en gammal gam när vi åkte hem igen. Galet. Men det var en ganska trevlig familjedag ändå. Sen vare bad på kvällen och sen kollade vi ångestfilmen Felon och efter det var känndes det som att man hade fått ut det mesta av den sketna söndagen.