Matilda Forsén

Jag, Lotta och Lisa (och Carina, men hon räknas inte för hon är inte fånge på Wången) har jätteroligt.

Idag red vi för Vignir, jag red min favorit Gambri. Det gick jättebra och var ingen sport. Det gick så bra att det nästan var tråkigt.

Lite fina visdomsord från Vignir -

"sitta och dra i innertygeln, det är äckligt"

"ha inte för korta tyglar, hästen ska ha två valmöjligheter, köra upp huvudet eller möta bettet"

"travtakt är äckligt"

Bra att ha i åtanke! Inte detdär med travtakt, men det lät roligt iallafall. Jag är hursom jättenöjd med dagens lektion. Första gången jag skulle tölta på Gambri gav jag nästan upp. Jag hade inte en susning om hur jag skulle hantera hans travtakt och han slängde sig i trav en miljard gånger. Och hela dagen var förstörd efter den lektionen.

Förra gången (andra gången) gick det hur bra somhelst och poletten trillade verkligen ner och vi töltade som bara den. Idag var det likadant och han gick jättebra, dessutom lyfte han hela framdelen stundtals. Det kändes som jag inte gjort annat än ridit på Gambri hela mitt liv. Nä, ingen sport idag alltså... Det var nyttigt, men det gick för bra. Aldrig är man nöjd.

Kommer kanske sakna Wången och känna att jag missar en massa på 5 dagar.

Det är ju inte för intet man kallas för fångarna på Wången...

Som jag sa till mamma, det är som att vara med i Robinson, man lever med samma personer 24 timmar om dygnet.

Och har en egen liten värld.

Nä, det kommer bli jätteroligt och komma hem igen, jag ska rida så mycket jag bara orkar!

Imorgon är det fest, och om den inte blir bra skriker jag.

Hejdå.

MVH/Anna-Sara, som tillbringat hela eftermiddan med cpPernilla.

Det är så nu att jag undrar exakt VAD jag gjort för att förtjäna detta öde?

Okej, allt är frid och fröjd men jag saknar detdär lilla extra som kan göra en överlycklig i en bra stund. Nu är det mest småsaker som istället förpestar mina dagar. Aldrig kan jag ha turen på min sida verkar det som!?

Jag saknar Úlfur, han håller alltid mina hjärnceller sysselsatta med att tänka på bra och fina saker. Men nu när jag inte har honom hos mig har jag glömt bort hur man tänker på annat än saker som har med hästar att göra.

Det är dåligt, jag blir lite rädd och vill mest gömma mig i min Úlfurbubbla.

Det är en helt ny värld, som jag inte alls är speciellt förtjust i.

i've waited hours for this
i've made myself so sick
i wish i'd stayed 
asleep today

i never thought this day would end
i never thought tonight could ever be
this close to me

just try to see in the dark
just try to make it work
to feel the fear before you're here
i make the shapes come much too close
i pull my eyes out
hold my breath
and wait until i shake...

but if i had your faith
then i could make it safe and clean
if only i was sure
that my head on the door was a dream

i've waited hours for this
i've made myself so sick
i wish i'd stayed asleep today
i never thought this day would end
i never thought tonight could ever be
this close to me

but if i had your face
then i could make it safe and clean
if only i was surethat my head on the doorwas a dream to

Nä, nu ska jag fortsätta lyssna på The Cure. Imorgon klockan halv 6 ringer väckarklockan.

Gode Gud, gör imorgon till MIN dag.

Igår vid 22-tiden rullade vi in på gården efter en lång resa.

Vi har avverkat Åmål, Skara, Örebro och Stockholm i en rasande fart.

Vi har gjort en massa saker, endel roliga och endel lite mindre roliga.

Bäst var det igår hos Johan Häggberg, han visade runt oss på sin gård, visade sina hästar och red på 2 stycken och berättade vad han tänkte på när han tränade dom. Vi såg Askur från Håkansgården och avkommor i alla åldrar och färger. Så nu vill jag ha ett Askur-barn!