Puoltsa vecka 35

Här kommer veckans rapport från puoltsa.
Jag orkar inte skriva särskilt mycket så lägger upp lite bilder.

    
 

Måsart har blivit riktigt snygg nu när pälsen växt ut igen.
Jag har blivit förkyld och kan inte träna Ófeigur ordentligt men han sköter sig bättre än nånsin. Visserligen sitter inte tölten särskilt bra men han uppför sig som en riktig gentleman. Inge bråk på banan alls. Jag tror att han har saknat mig i sommar.

Jag saknar Anna-Sara. Det är faktiskt himla tråkigt att rida själv i skogen. Men som tur är beter sig Óffe, var lite orolig att jag skulle behöva hjälp med honom ibland men det går faktiskt bra även om det är roligare när A-S också är med. Det är helt otroligt att han travar i snöre utan bråk.

Blida däremot blev väldigt upprörd på Kerstin här om dan. Vi matade kväll i hagen och alla hästar fick äta ur varsin hink. Blida fick minst för hon går inte just nu och när hon var klar ville hon så förtvivlat komma åt Frasses hink. Men det fick hon inte för Kerstin och då gnällde hon till och sprkade bakut i luften mot Kerstin för att visa sitt stora missnöje. Jag skrattade för det såg så roligt ut. Blida är en sån gnälltant men aldrig har jag sett henne vara så mot människor.

/ Matilda


TRIBUTE TO MATILDA

Eftersom jag saknar henne så mycket blir det en liten tribute till världens bästa Matilda.
Japp. Det var den.
/Anna-Sara, ensam i en liten stuga vid världens ände.

Lägesrapport

(Anna-Sara här)

Igår flyttade jag till en stuga, som jag delar med min klasskompis Lotta. Har eget rum - med TVÅ sängar (Matilda!) och det är jättelyxigt till skillnad från mitt lilla kryp in jag hade förrut. 
Jag gillar dethär stället, alla är så hästnördiga att klockorna stannar. Idag när vi åt middag på värdhuset så blev det världens cirkus när det var en lös häst ute, alla sprang ut för att hjälpa. Det är så himla bra, om nått skulle hända har man ju 150 pers som fångar in ens häst.
Häromdagen kastade min häst av mig och en tjej red samtidigt på banan, hon slängde(!) sig av hästen när jag trillade av och var jättesnäll och höll i Úlfur när jag låg på backen och kippade efter andan.
Det är bra. Inte att jag trillade av utan att hon var så snäll och höll i honom.

Nästa lördag ska vi in till Östersund och kolla en clinic med nån dressyr-nisse från Portugal. Det kommer bli jättekul!
Och idag spenderade vi dagen med att titta på en massa hingstar som bedömdes, bäst var ju helt klart en liten mini-skräckis som var så fint isabellfärgad och helt underbart bedårande!
Japp, det är livet på Wången.
Alla rider till affärn.
Och går med mjukisbyxor.

Men jag saknar ju Matilda, och Dingo, och Tuben. Åh vad jag saknar lillTuben och lillDingo. Jag dör ju nästan! 


Úlfur i sin nya stora box.


Vad gör man inte för laget?

Hoj! Nu är det jag Matilda som skriver.
Som mina trogna bloggläsare (ca 10 stycken) säkert redan har förstått så har jag skaffat en permanent gästbloggare. Varför hon inte har en egen blogg vet jag inte men det blir nog roligare så här. Vad gör man inte för laget? Anna-Sara är 80 mil från sina kära hemstad och hon måste helt enkelt kunna rapportera omvärlden om sin tid i Östersundstrakten.

Idag har jag startat den hårda skoningslösa träningen med Ófeigur. Tävlingen i Boden börjar närma sig och vi vill så klart visa oss från våran bästa sida, om vi nu har en sån.  Det känns bra faktiskt. Jag har inte suttit på Óffe sen nån gång i juli men idag skötte han sig över förväntan.
Imorn blir det att träna med transportskydden. Dom är i nuläget mindre populära.

Morgondagen bjuder på ytterligare uppdrag. Jag ska röja upp i stallet och jag lovar att jag har aldrig sett stallet i ett stökigare skick förut. Utbyggnationen har bidragit till ett bombnedslag i sadelkammaren.

För övrigt är det mesta i sin ordning. Måsart och Skoffan har båda fått sin päls tillbaka. Katten är översocial och går bara runt och jamar fast man matar honom flera gånger. Båda fölen växer men jag har börjat tappa hoppet om Kristall. Kommer han nånsin acceptera att ha grimma på sig? Det återstår att se.

Over and out...

Jag tror jag ska kapa Matildas blogg.

Jag har fått äran att ha lösenordet, och det ska jag utnyttja till det yttersta tror jag.
Hon orkar ju själv aldrig skriva nått och vad vore bloggen utan inlägg? Den dammar ju igen tycker jag.

Nu har jag varit här i Jämtland i 6 dagar, och det ter sig helt okej tycker jag. Men nog saknar jag mitt lilla stall med bara islandshästar och min lilla Matilda rid ven. Vem ska man annars svammla med? Det skulle ju sett ut om jag helt plötsligt fått ett släng av svammel och börja svammla med första bästa random travhäst-tjej. Man kan ju bli mobbad för mindre...
Ihelg var det tävlingar här och en massa Kirunabor var här och tittade. Det var som hemma ungefär.
Idag börjar skolan, och jag undrar vad Matilda och Offe gör?
Ulfur har fått ett Offe substitut, en liten nätt dam vid namn Selma. Hon är 160 nått hög. Lika hög som mig.
Helt galet.

Hej Matilda.
Hejdå.


Dagens gästbloggare

Hej, jag heter Anna-Sara och ikväll är det jag som skriver här i Matildas blogg. Matilda går runt här med sitt heaband och svär för hon ska duscha. 
Som nu det vore så farligt?
Vi befinner oss i mitt nya rum på Wången, en skola 5 mil från Östersund. Resan hit var lång, och jag tycker den kan sammanfattas med "Är på thai, äta thaimaaat".
Matilda körde och jag och mamma satt brevid, jag är förste DJ.
Idag försökte vi hitta en thai-kiosk, för att mamma råkat se i Aftonbladet att det finns en sån här.
Och som hon har skämt ut sig.
Det är inte nådigt. Hon har frågat folk på gatan efter thaistånd, frågat follk på H&M och tom gått in i en resturang...
Han i kassan: Hej! (och sen säger han nått i stil med "vill ni beställa?" hörde dock ej vad han sa)
Mamma: Nä, vi letar bara efter en person (synar resturangen 2 sek och säger:)... Nä han var inte här! 
För att sen gå ut.
Vi höll på att avlida.

Jaja, undra hur detta ska sluta.

Imorgon kommer min älskade häst hit och på fredag morgon lämnar mamma och Matilda oss till vårt öde.
Jag kommer sakna deras galna upptåg, och Steve!

Längtar dock till imorn, egen Steve och egen häst.

VI kanske syns nångång!


Semester

Har av någon konstig anledning hamnat på semester i Luleå.
Jösses, det trodde jag inte.
Nästa vecka ska jag köra ner Anna-Sara till Östersund och hon har så mycket grejer att jag måste rycka in med vitbussen. Och den bilen är inte liten.
Imorgon ska vi åka till nån stuga = inge internet = inge Naruto...
Det kommer bli jobbigt.
Jag har verkligen fastnat totalt för Naruto. Jag har inte längre något liv men jag klagar inte.
Har shoppat loss på Classe Ohlson idag. Skissblock, färgpennor, stiftpennor, pennvässare, dukpannåer, oljefärg, penslar, markeringspennor och diverse. Kommer nog bli mycket ritande i helgen för min del.
Fan att jag inte lyckades tanka hem Naruto. Internet är min heliga bibel i nuläget.
Mendokuse...

Det känns alltid lite bättre när någon annan också har en dålig dag

På jobbet här om dagen lyckades jag tappa en pärm i golvet så halva innehållet åkte ut.
Jag var på väg hem och pratade i telefon samtidigt som jag skulle skriva in dagens timrapport.
Det kändes som en straff.
När jag sen kom hem fick Willy sina rullskrillor i huvet. Dom trillade ner på honom när han öppnade garderoben.
Av nån anledning känns det alltid lite bättre när nån annan också klåpar sig.

Man är helt plötsligt inte ensam längre.


RSS 2.0